“Av alla de saker som kan tänkas ut under himlens konkav finns ingenting som eggar den mänskliga själen, hänför sinnena, är mer skrämmande, provocerar fram lika mycket terror, eller avundsjuka, som de monster, vidunder och styggelser genom vilka vi kan se naturens skapelser inverterade, muterade och stympade.”
Pierre Boaistuau, “Histoire Prodogoeises” (1564)
“En människa dör alltid ensam, dödsögonblicket är hennes livs ensammaste stund. Fast under tiden dör också en annan människa, som också är ensam. Och lika ensam ytterligare någon. Och så faller det sig - för det mesta mot deras vilja - att var och en som i sin ensamhet genomlider sitt eget, unika döende samtidigt befinner sig i närheten av många andra som också ligger och dör.”
Ryszard Kapuscinski, “Ebenholtz”
Oberoende av tal: Skratt, gråt, hostningar, snarkningar etc. Alla dessa visar på vilket känslotillstånd eller fysiologiskt tillstånd vi befinner oss i.
Samtidiga med tal: Tonhöjdsomfång (varierat vs monotont tal), placering i tonhöjdsregistret (från basröst till falsett), tonhöjdsförlopp (uppåt, nedåt), visar på emotioner, kognitiva och interpersonella attityder. Tempot i samtalet eller om man använder sig av pauseringar, ljudstyrkan, artikulatorisk tydlighet eller röstbehandling (t ex skrovlig, hes, spänd eller “skolad” röst). Dessa ger oss ledtrådar i samtalet från vilken social eller geografisk härkomst vi har.
Kroppskonstitution: Kroppens olika yttre kännetecken som t ex personlighetstyp, kön, ålder, vanemässig aktivitet (t ex kroppsarbete, idrottsutövning)
Hud: Om vi svettas, har gåshud eller färg i ansiktet (röd, vit)
Blick: a: Vidgning eller sammandragning av pupillerna visar på känslotillstånd och interpersonella attityder (intresse, avoghet, aggression), b: Tittbeteende: Blickens karaktär, om den utstrålar värme eller kyla visar på interpersonella attityder.
Mimik: Ögonpartiets (inklusive ögonbrynen) och munpartiets utseende visar på känslotillstånd, emotioner, kognitiva och interpersonella attityder samt understöd av talet.
Kroppsställning: “hållning” (spänd- avslappnad, alert- hopsjunken), placering av händerna (inklusive händernas kontakt med den egna kroppen samt om kroppen är framåtlutad eller bakåtlutat visar på känslotillstånd, fysiologiskt tillstånd (t ex nervositet, trötthet, sjukdom) eller osäkerhet, villrådighet.
Gester: Rörelser med händer och fingrar i olika dimensioner eller huvudrörelser, visar på emotioner, känslotillstånd eller attityder (Hansson m.fl. 1979:29ff)
Scientific fundamentalism is the belief that the world is accessible to and ultimately controllable by human reason. This is a profoundly unscientific idea. It is neither provable nor refutable. Obviously it is a leap of faith to insist that human reason is capable of fully understanding the world. We seem to have some access to is workings, but it would be wildly premature to believe that the human brain is capable of comprehending all reality.
– Bryan Appleyard, “People in Glass Houses”, New Scientist, October 8, 2005
Poisson’s formula predicts things we fear or hope for — things that, though rare, could happen at any time. …
This implies that your best chances come from seeking out and sustaining friendships with the people you already like most, rather than devoting too much time to the exotic alternatives. Rare things become near-impossible once you compound their rarity — say, by buying a lottery ticket only on your birthday.
Los Angeles Times
Raymond Chandler, US detective novelist & screenwriter (1888-1959): Chess is as elaborate a waste of human intelligence as you can find outside an advertising agency.
Researcher
